Vernissage 5/5, 14.00-18.00
Aeon
Eric Length
En ljus scen är inte nödvändigtvis mer lättillgänglig än en mörk. Detta ser vi i Aeon, där Eric Length med målningar av natur i upplösta landskap undersöker förhållandet mellan kontroll och slump. Med tusch, klorin, olja och sot överför Length minnets och känslans landskap till duken. Som motiv återfinns element från naturen som, bokstavligt talat, är svåra att greppa: himmel, ljus, reflektioner, vatten, moln, rök. Det är också material som genom sin konstanta förflyttning är förgängliga. Vi följer molnets rörelse med blicken, tills det försvinner och ersätts av ett annat moln. Scenen förändras framför oss, men platsen den utspelar sig på förblir densamma. Detta går igen i Lengths praktik, där infall, intuition och slump är en del av processen.
I Aeon visas målningar gjorda i två olika tekniker. Med tusch på ogrundad bomullsduk placerad plant på golvet, låter han med hjälp av stora mängder vatten underlagets egenskaper påverka färgens rörelse över duken. I nästa steg stänker han blekmedel över duken, i ett slags kontrollerad slump, för att sedan låta den torka över natten. Arbetet är, med några få undertag, utfört under ett tillfälle. Oljemålningarnas process är långsammare, där lager av färg skapar olika grader av genomskinlighet. Genom att alltid låta ett lager torka innan nästa påförs, känner Length in målningen och ser i vilken riktning den vill röra sig. Här återfinns slumpen i känslan som något oberäkneligt, bortom förnuftets kontroll.
Utgångspunkten för Lengths verk är en enkel idé, som en övertoning, en form, en stämning eller kanske en färg, som får fungera som instrument för att förmedla en känsla. Han tar fasta på infall och oförutsedda händelser, som istället för att ersätta den ursprungliga idén, införlivas i den. I Aeon är naturen lika mycket motiv som i praktik. Måleriet utförs på ett sätt som är karaktäristiskt för hur naturen verkar: i ett växelverkande tillstånd av upplösning och uppkomst som följer sin egen, organiska logik.